Då var dom alltså här, vår efterlängtade F-kull. SOM jag längtat efter denna kull och denna kombination. Tyvärr blev det inte riktigt som jag tänkt mig, då förlossningen blev en aning dramatisk.
Immiz började tidigt på fredagsmorgonen (140808) med sitt för-arbete, jag tänkte, ok, då blir det till sena kvällen eller natten som första valpen kommer födas. Dagen gick, kvällen även så, men inget vatten och inga krystvärkar kom. Inte heller tempen steg, utan låg kvar på låg temp hela tiden, pendlade mellan 36,8-37-2. När klockan var 23 på kvällen, så bestämde jag mig för att gå och sova, då jag förstod att natten skulle bli lång. Tänkte att jag åtminstone kunde sova med ett öga. Gjorde mig i ordning för sängen, rastade hundarna och sen upp till sovrummet. När Immiz klev in i valplådan, så upptäckte jag ganska omgående att något inte var som det ska. Det hade droppat något ur henne, något som fick mig att får rysningar. Mörkgröna flytningar INNAN första valpen är född, är INGET gott tecken, vilket alltså betyder VETERINÄR!
Så det var bara ringa Strömsholm, berätta läget och plocka ihop de saker som behövdes, för att sen börja färden till djursjuhuset. Självklart var jag orolig, väldigt orolig över hur detta skulle gå, varför hon hade gröna flytningar etc etc.
Väl där inne, blev vi omhändertagna direkt, veterinären undersökte henne och beslutade att vi skulle ta en röntgen för att se hur många det var, samt hur dom låg.
Spänningen var olidlig inne på röntgen, HUR många var där inne egentligen, visste att det var MINST 5 st, men hur många EGENTLIGEN!!
3 bilder togs och sekunderna som gick innan bilderna kom fram på datorn var OÄNDLIGT långa. Men nu, ÄNTLIGEN fick jag se................9 VALPAR!!!!!!!!!!!!!! HJÄLP tänkte jag, HUR i hela friden ska hon få ut 9 valpar!!!!
Veterinären visade mig en valp som låg med sidan emot utgången och han sa att det förmodligen är denna valp som gör att inte allt kommer igång som det ska, för den låg och blockerade i fel läge. Vi pratade en stund om läget och kom fram till att snitt skulle vara det bästa för Immiz och valparna, eftersom den som satt och blockerade förmodligen inte skulle kunna komma ut på naturlig väg.
Dom förberedde för operation och jag var MER än nervös, hur skulle nu detta gå, avskyr att behöva söva mina djur, men ibland har man inget val!

Dom kom och hämtade henne, hon var INTE intresserad av att följa med dom överhuvudtaget, hon "kloade" fast i golvet och tittade på mig i PANIK. Det var fruktansvärt att möta hennes blick i det läget och jag hoppas att jag ALDRIG mer behöver göra det.

Tiden gick.....och gick.....och gick......och så ÄNTLIGEN kom veterinären in och trots att jag låg och halvslumrade så blev jag klarvaken!!! JAAA, äntligen får jag höra hur det gått tänkte jag!! Han harklade sig lite och sa: Det var bara 3 som överlevde!!!!!! VA?!?!? Hörde jag rätt, 3 st!!!!! Han harklade sig igen och sa att 6 av dom dött av narkosen, det gick inte att få liv i dom och dessa 3 som överlevt tog lång tid att få igång, men dom hade starka hjärtljud hela tiden, de andra 6 hade väldigt svaga hjärtljud vid födseln och gick inte att få igång.......
Ångesten steg i kroppen och jag blev alldeles tom......hur hade det gått för Immiz, hur mådde hon?!?! Hon mådde bra och var påväg att vakna upp och läget var stabilt!! TACK gode gud för det!!!

Han gick tillbaka för att kontrollera Immiz och valparna och sa att sköterskan skulle komma in med valparna snart. Där satt jag, tom och med ångest över hur detta slutade!! Immiz förlorade 6 valpar!!!!

Mitt i allt detta, så är jag oerhört lättad över att Immiz klarade sig och att hon ändå fick 3 valpar vid liv, så hon inte förlorade alla.

TACK för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!
KRAM KRAM

Nu är det inte så väldigt långt kvar tills vi får se vad som gömmer sig i Immiz mage. Längtar så fruktansvärt mkt efter att få se dom små liven, så jag håller på att spricka. 
Idag var vi till vår kära veterinär, där hon fick sin andra och sista herpesspruta innan valpningen. Alla förberedelser är klara och nu är det bara fortsätta med den evigt långa väntan. För övrigt mår hon jätte bra, bortsett från att hon tycker det är väldigt varmt och jag kan inte annat än hålla med henne, är tyvärr inget fan av värmen, så jag lider fruktansvärt just nu. Hoppas denna värme ger vika snart, så man kan börja existera igen.

Kort rapport från oss i värmen!

Sköt om dig och var rädd om dig!

KRAM KRAM

Då var det äntligen gjort, det efterlängtade ultraljudet på Immiz. SOM jag har längtat och väntat på att få svar på vad som gömmer sig där inne. Och gissa om jag blev överlycklig när vi såg små "sillar" där inne. Nu är det bara den långa väntan kvar på vad exakt som gömmer sig där inne, hur många tikar, hur många hanar, blir det någon vit etc etc. Tankarna är många kring en förväntad valpning. Varje gång är en skräckblandad förtjusning, förtjust över att få se dom små liven födas och ta sina första andetag, skräckkänslor över att man är rädd för att något ska hända både tik och valpar.
Men nu håller vi tummarna att allt går bra och att det föds flera små friska "sillar".

Ni som känner mig, vet att jag avskyr värme och då menar jag verkligen AVSKYR. På jobbet är det som en bastu, i sovrummet är det som en bastu, utomhus är det som en bastu. Jag vill ha SVALARE tack! Men vädret får gärna se till så ALLA bönder runt om i Sverige får in all sin säd, hö, ensilage, ja allt vad dom sått. 

Allt från oss för stunden!
Sköt om dig och var rädd om dig!
KRAM KRAM

Nu börjar tiden rulla på, det är snart 2 veckor kvar tills vi får veta om det finns små bebisar i Immiz mage! Så jäkla spännande!
Självklart har jag en magkänsla om hur det är, men man vill ändå vara helt 100 % säker på att det finns bebbor där inne. För dom kan luras! Men vi håller självklart tummarna för att det är så, vill sååå gärna ha bebisar efter denna kombination, så jag håller på att spricka av förväntan! Idag roade sig Immiz med att rulla sig i något äckligt, som hon ibland brukar göra. Hon var såååå vacker och luktade såååå gott! Äckelfia!! Men se det fick hon inte göra så länge, för det blev dusch och schamponering för hennes del direkt vi kommit hem.

Det är dags för MH och röntgen för E-kullen, ni som inte redan anmält er till MH:t får gärna ringa mig, så kan vi prata igenom hur man anmäler. Det ska gå via SBK nuförtiden. Även när det gäller röntgen får ni ringa mig.

Tack för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!
KRAM KRAM

Då har det alltså ÄNTLIGEN skett, parningen som jag såååå länge sett fram emot, då jag verkligen ÄLSKAR temperamentet på hanen! Han är underbar, ljuvlig och ja, helt enkelt "perfekt"! Mer info om honom finner du på PLANERAT! Nu är det dags att börja hålla tummarna att allt går vägen med dräktighet etc. Hoppas såååå himla mkt att hon blir dräktig och jag skulle bli väldigt ledsen om hon inte blev det. 
Ultraljud kommer att göras om ca 30 dygn och då får vi garanterat veta om hon är dräktig, hemsidan kommer självklart hållas uppdaterad så fort det är gjort. 

Kort rapport från oss!

Tack för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!!

KRAM KRAM

Parningen närmar sig med stormsteg och jag kan knappt bärga mig, är så förväntansfull så jag håller på att spricka.  Nu håller vi alla tummar för att allt går vägen med parningen också.  Som jag skrivit i tidigare inlägg så är jag väldigt spänd på vad denna kombination kan ge och jag ser fram emot den så fruktansvärt mkt, då jag tror det kommer bli super bra.

Igår fick jag mkt gjort, började dagen med att göra rent åt kaninerna. Fortsatte sen att mocka ur en hästbox. Tömde ur hästarnas vatten i hagen, gjorde sen ren baljan och hade i nytt. Sen kontrollerade jag sommarhagarna, så tråden var intakt, samt så alla stolpar var hela. In en snabb sväng och åt lunch, sen ut igen och verkade Pirat (shettisen), så nu är han fin om fötterna. Sen hann jag med ett jobbpass också. När kvällen kom var jag ganska trött kan jag säga. Men skönt att ha allt gjort, kände mig riktigt flitig igår.

Nästa helg är det stora hästtävlingar i Strömsholm och jag ska självklart dit! Älskar att åka dit, underbar miljö, mkt att titta på!! Har du inte varit där någon gång, så rekommenderar jag att du åker dit, det är mellan torsdag-söndag.

Nu lite vardagssysslor här hemma, innan jobbet!
Tack för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!
KRAM KRAM

Så har det då ÄNTLIGEN hänt, det som vi så länge gått och väntat på. Immiz löper!!!!!!! JAAAAAA, ni kan inte ana hur lycklig jag är, har längtat såååå länge efter att få göra den här parningen och nu kan jag ÄNTLIGEN göra det!! Sååå roligt! Ser verkligen fram emot det så himla mkt!
Detta betyder att om allt går som det ska och hon blir dräktig så blir det höstvalpar! Såååå spännande att se vad det blir för godingar ur denna kombination.
Nu håller vi tummarna att allt går som det ska med parning, dräktighet och allt!

Kort rapport från oss!
Tack för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!

KRAM KRAM

För ett par dagar sen så fick jag erfara att livet kan ta en väldigt drastisk vändning. En vän till mig valde att avsluta sitt liv på ett mkt drastiskt sätt och hon lämnar kvar många sörjande efter sig. Så fruktansvärt tragiskt att en människa ska behöva må så dåligt och behöva ta ett så tungt och otäckt beslut. Fruktansvärt!
Vid såna här tillfällen så känns det som att dom bekymmer man har själv är en fis i rymden jämfört med dom som mår dåligt psykiskt! Sen kan man självklart inte jämföra på det viset, men man får sig ändå en knäpp på näsan och ett rejält uppvaknande!

Immiz löp lyser fortfarande med sin frånvaro, så det får komma igång när det kommer igång, inget man styr över tyvärr. Djuren har sin egen vilja. Jag resonerar som så, att när det är meningen att jag ska ta den här kullen på henne, då kommer hennes löp att sätta igång. That's it! Enkelt och lätt! Även fast man kanske känner annat, så är det så det är, hade ju helst velat att hon skulle börja löpa i samband med Ruffa som hon brukar, men som sagt, man styr inte över naturens gång.

TACK för att du läste!
Sköt om er där ute!
Var rädda om er!

KRAM KRAM

Immiz fortsätter att hålla på sitt löp, hon är bra rolig hon. Hon kanske vet vad jag planerar för henne, så därför håller hon på sig, skitråttan. Som man säger: Den som väntar på nå gott, väntar aldrig för länge!! Tycker dock inte det ordspråket gäller i det här sammanhanget, då skulle jag vilja formulera om det till: Den som väntar på nå gott, väntar ALLTID för länge. Nåja, hon kommer väl igång, när hon kommer igång, inte mkt mer man kan göra åt saken.

Som ni redan vet, ni som följer min blogg, så köpte jag en häst för 1 månad sen. Köpte den osedd och oprovad från Skåne, visste då att det var ett osäkert köp, med tanke på att jag inte provat den och hade då i beräkningen att det kanske inte skulle stämma mellan oss. Och tyvärr är det så. Vi passar helt enkelt inte ihop och han är nu till salu. Så vet ni någon som är ute efter en super trevlig häst, så finns det en här. 

Vår E-kull har ju fyllt 1 år också, hoppas ni firade det ordentligt och att vovvarna fick massa paket att öppna!! 

Kort rapport från oss!
Sköt om dig och var rädd om dig!

Tack för att du läste!

KRAM KRAM

Väntar man på nå gott så väntar man aldrig för länge sägs det. Men just nu känns det verkligen långdraget med Immiz löp. Hon brukar ALLTID börja löpa när Ruffa kommit in i höglöp, har aldrig slagit fel. Men inte denna gången, nehe, den här gången tänker hon minsann inte börja löpa, bara för att man så gärna VILL att hon ska börja. Tokfia!! Nåväl, hon börjar tids nog, tror dock inte att det är så långt bort.

Igår var jag ute och svängde knätoffsarna en sväng med mkt goda vänner och det blev en lyckad kväll. TACK alla inblandade!!

Det var en kort rapport från oss!

Tack för att du läste!
Sköt om dig och var rädd om dig!
KRAM KRAM